Så trött på lögnhalsar

Så är ännu en fiskehelg till ända. Det har varit ganska hektiskt med mycket folk här. Fisket har inte varit på topp men förvånande nog så levererar strömmen fortfarande fisk trots värmen. Själv var jag ute och fiskade efter gädda i Mjöldrängen och fick hugg på en betesfisk vid drillningen av gäddan upptäckte jag att linan hängde över några grenar på den liggande aspen i Mjöldrängen. Vad hände? Jo gäddan hängde plötsligt i luften och kom varken fram eller tillbaka. Där stod jag som ett fån och kliade mig i huvudet. Några tyskar i en båt fick bli räddningen på situationen. Jag förklarade dilemmat och de började att ro mot trädet under tiden tyckte gäddan att det var en otrevlig situation och sprattlade sig loss men jag fick tillbaka mitt tackel i alla fall. Det är så frustrerande att gång på gång träffa på dessa individer som bara ska roffa åt sig utan att göra rätt för sig. Vi råkar ofta ut för att det kommer ett antal personer hit in i receptionen och bara en av dem ska ha kort. Vi frågar alltid ett par gånger om det verkligen bara är en som ska fiska och att kortet är personligt. I förrgår hade vi   två män en köpte kort till Mjöldrängen hans kompis skulle bara titta på. Jag bad en av våra tillsyningsmän att ta ett kik. Då var de tre män där ett spö  var i vattnet två till stod färdigtacklade i spöhållare men inte i vattnet.De såg tillsyningsmannen komma och hann ta upp. Jag gjorde en runda strax efter midnatt då var de fortfarande kvar och fick bråttom att fixa med utrustningen när de såg skenet från min ficklampa. Så det gick vägen den gången nästa gång tar vi dem med fingrarna i syltburken. I går efter arbetet på väg hem trött och sliten såg jag bakänden på en bil inkörd  på stickvägen in till Aspegylet. Jag bestämde mig för att ta en titt och körde ner mot kojan. Där fann jag tre unga tjejer troligtvis av afganskt ursprung. Jag hälsade och undrade vad de gjorde där .De svarade att de drack te. Trevligt tyckte jag och sade att det får ni hemskt gärna göra bara ni inte fiskar. Nej då det gjorde de inte. Jag kikade in i kojan och såg något fiskespö och annan utrustning där. Då anade jag ugglor i mossen och frågade om de var ensamma där eller om de hade några killar med sig. Det hade de inte men när jag pressade på lite så kröp det fram att det var två killar med också men de var inte där utan hade gått en runda i skogen för att titta lite. Jag gick då en bit längs med sjön och vid andra bryggan på baksidan hittade en kille som kurade ihop sig med ett bottenmete tacklat spö på bryggan. Jag ville hans fiskekort och då kom det som väntat måste man ha fiskekort i denna sjö. Det hade han ingen aning om! Jag frågade honom om de var fler. Nej det var bara han. Jag visste ju redan att de var två så då brast mitt tålamod och jag bad honom och hela sällskapet och snarast möjligt ta hissen ner till ett varmare ställe. Hans kompis hittade jag ett par bryggor längre bort  han hade hunnit att gömma sitt spö och hade absolut inte fiskat han drack bara energidryck. Jag rekommenderade honom att ta samma väg som de andra. Jag kan bara tillägga att de försvann jäkligt snabbt. Jag har inget tålamod kvar med lögnhalsar.